Bildarbete med barn. Framtidstad med hållbar utveckling.

På vår skola har vi ett arbete som pågår om hållbar utveckling i olika aspekter. Vi har tidigare fört diskussioner om hur vi mår och vår hälsa. I höst har vi börjat göra barnen uppmärksamma på hur vårt jordklot mår.

Här ser ni en del av materialet barnen kunde välja på.

Lektionen började med diskussion och prat. Jag hade svårt att få barnen att vilja diskutera och resonera över hur vår framtidsstad skulle se ut. De ville börja bygga och skapa genast. Barnen är ovana vid att vi på bildlektioner pratar så mycket. Jag har som vana att ha korta genomgångar och istället snabbt komma igång med arbetet.

Barnen bestämde att i vår framtidsstad skulle finnas:

Flygande människa som vill likna en ängel.

I vår stad skulle det finnas hundar, katter och andra framtidsdjur.

.

Dessa djur har vi ännu inte sett för de finns i framtiden.

Framtidstaden har inga bilar utan människorna tar sig fram med flygande skepp som drivs av vatten.

Skeppet skall monteras på en pinne så att de flyger i luften utanför barnens bakgrundstavla.

Runt skeppet ser ni fler flygande människor.

Där finns byggnader för olika behov.

Akvarium för att kunna se alla världens djur ifrån havet. Barnen trodde att djuren kanske inte skulle finnas annars.

Detta är ett slott. Barnen har inte bestämt varför detta huset finns framtiden.  Här var det process och produkt framställning som var viktig.

Här är en del av ett ishockeyhus. I detta huset bor de som gillar att spela hockey.
Barnen kom i flow när de tillverkade hockeyhallen så det blev aldrig någon bostadsdel gjord.

Ett hus för att köpa presenter i finns det i vår framtidsstad.

I detta 6-våningshus finns det bla hiss, terrarium, marsvin, matplats,  och ett helt rum med dataspel.

Som avslut på bloggen om Krabbans (klassens namn) framtidsstad kan ni se en bild av hela utställningen. Alla delar av utställningen är inte dokumenterade som detaljbilder. Jag har valt ut de jag uppfattade som mera intressanta för er som läsare.

Konstpromenad på Fjordskolan i Onsala.

Innan jag gick på konstpromenad med min barngrupp av 7st. 6 åringar. Hade jag en liten kort samling med lite frågor om vad de visste om konst. Hur ser konst ut? Hade de sett konst på vår skola osv? Jag använde ljudinspelare för att kunna minnas vad barnen tyckte och tänkte.

Först gick vi till vårt stora samlingsrum där det finns vackra batikgardiner ( 10st). Bilderna på tygerna föreställer båtar, hav och vågor. De har många färger och ser olika ut men här ser du en som liknar ett skepp och en apa i en mast.

När vi tittade på denna och de andra vackra batikgardinerna förstod jag att barnen aldrig sett dem förut. Vi har varit i denna lokal många gånger men barnen hade inte tidigare fäst någon uppmärksamhet på gardinerna. Men nu när de tittade på motiven blev de fascinerade av dem.

Vi  gick vidare på vår promenad till vårt skolbibliotek. Här hade barnen koll på vad som finns på väggar, hyllor och möbler.

Detalj på en bokhylla.

 Här följer bilder på vad barnen pekade ut.

På bilden under denna text syns den stora våningssoffan som barnen använder för att sitta och läsa i när vi är i biblioteket. Ni ser att den offentliga utsmyckningen i rummet har sjörövar tema. Konstnären tänker på Lars Gathenhjelm.
Barnen hade sett figurerna som smyckar gaveln. De hade sett inristningarna i maststolpen. Men hade ingen uppfattning om varför det var sjörövar grejer i biblioteket.

Höjden på soffplan två är 170 cm.

Denna döskalleflagga som finns i taket på biblioteket fanns det många fantasier om. Barnen trodde kanske att en kapten hade tappat flaggan i havet och en fröken hade hittat den.

Tavlor som denna finns flera stycken och här var barnen lite fundersamma om varför de fanns här. Kanske har dessa figurer funnits och gått på denna skolan?

När jag och barnen gick runt på Fjordskolan och tittade på alla våra vackra konstverk. Märktes det att barnen efter en stund såg annorlunda på sin omgivning. Tidigare hade de bara uppmärksammat de konstverk som fanns i deras direkta miljö. Där hade barnen funderat och sett vad som fanns. Konst på platser som de uppfattar som vuxenrum har de inte på samma sätt studerat. Deras tolkningar och tankar handlar om drömmar och fantasi. Barnen visste att någon gjort konstverken men de var mindre säkra på om konstnären haft något syfte...

Efter vår promenad kom vi in till vår tambur och ser vår julkrubba vi gjort färdigt lektionen innan.

 Utbrister ett av barnen

-Här är ett konstverk!

Skulptur av returmaterial.

Ojj, vad jag har funderat och prövat på olika varianter på skulptur. Men så fick jag lite hjälp till ideé av Åse i grupp b:s 3D arbete. Jag ville göra en skulptur som föreställde en fontän.

Returmaterial och en limpistol.

Därför startade jag med den gamla konformade garnrullen. Limmade på blått kräpppapper. Målade äggkartongstoppar med blå färg och klistrade på dem på garnrullen. Ville få ytan lite ojämn. Därför strök jag över med Marvin Medium klister över hela yta. Detta fick torka till nästa dag. Jag trodde fortfarande att det var en vanlig fontän jag gjorde.

Här syns Marvin och äggkartongtopparna tydligt

.

Massor med saker som glittrar.

När skulpturen torkat nästa dag. Var jag på extra gott humör för vi hade ett underbart vinterväder i Onsala och jag kände att hela jag glittrade.

Därför letade jag fram ströglitter vi fått någon gång tillsammans med vackra glittrande piprensare. Sänkta glitterstenar och foliopapper som är som silver.

Därför blev min skulpturfontän full med glitter som kan föreställa en isfontän. Om du vill så får du gärna ta på den.

Jag kanske tar bort vadden som förställer vattenskum och piprensarna som är vatten sprut tills vi syns i Linköping.

Teckna en kropp i rörelse.

.Jag valde en handbollstjej som laddar för skott. Det är en vacker rörelse full med styrka och kraft. Blyertspenna 6B, suddgummi och skisspapper är mitt material.

Som vanligt började jag med hjälplinjer. Det var svårt att teckna fram den kraft som flickan visar på bilden. Jag jobbade länge med att få fram rörelsen i skottarmen. Det är vridningen i handleden som fattas, tror jag. Lyckades inte så bra och det är annat som inte stämmer.

Var är kraften och hoppet?

Hon har för liten överkropp. Bröstkorgen skulle behövas breddas och förstoras. Hela tjejen är för slank.

Samtidigt tycker jag att hennes balans är hyfsad och steget i kroppen är bra, Denna teckningen är en av de få som jag ritat för uppgifterna där hela modellens kropp får plats.

Jag tycker att teckna av en kropp i rörelse kräver ännu mer i kunskap om anatomi och perspektiv än en stillasittande modell.

Tack för att vi fick använda bild. Vågar inte tänka på om uppgiften skulle varit att skissa rörliga modeller...

Teckning på handbollspelande kvinna.?

Teckna mig själv stående framför spegeln.

Jag i långkalsonger.

Idag tog jag långkalsonger på när jag skulle teckna av mig själv stående. Vi har ganska kallt hemma och jag ville jag kunna se lite tydligare var muskler och tyngd finns i kroppen. En fördel med att måla sig själv var att jag själv bestämde hur länge jag ville stå modell. Jag kunde känna i kroppen var tyngden finns i kroppsställningen. Det var det svårt att måtta längd och bredd mellan spegeln och pappret när jag tecknade. Jag använde blyertspenna 6B och suddgummi när jag teckna.

Ganska  snart märkte jag att fötter och en del av benen inte skulle få plats på pappret. Samtidigt var jag nöjd med resten av bilden så därför fortsatte jag ändå med teckningen.

Jag gjorde många pauser och fick använda mina tofflor som markering för var mina fötter skulle vara när poseringen startade igen.
På denna bilden tycker jag att jag fått ordning på tyngdpunkter bättre. Benen visar styrka även om de är lite för kraftiga. Jag skulle behöva titta lite noggrannare på armar och händer. Min blick i ansiktet skall ändras lite. Alla dessa problem får mig att längta till att skulptera i lera som är mitt favorit skapande.

Teckna en man som sitter på en stol med benen i kors.

Idag började jag arbetet med att teckna några övningsskisser. Jag gjorde kuber, linjer och annat för att hitta perspektiv och förhållande mellan kroppsdelar.

Lars som sitter på en stol med benen i kors.

Det var skojigt att teckna av Lars. Jag blev nyfiken på hur muskler och kroppsdelar hänger ihop. Att rita av en människokropp kan göras snabbt eller långsamt. Idag förstod jag hur viktigt det är att träna båda dessa sätt att teckna och att processen är utveckling, glädje och ahha-upplevelse.

Jag tycker att det som är bra på denna bilden är att höger ben är i blickfånget. Att axlarna lutar så att Lars hållning blir tydlig. Samtidigt är fötterna för små och får inte ens plats på bilden. Det behövs mer arbete på dessa kroppsdelar för att få fram djupet i bilden. 

Teckna en man som sitter på en liten pall.

Jag bad min man sitta modell för mig en liten stund. Han tog på sig sin hörbok och jag började teckna med blyertspenna 6B och skissblock. Innan hade jag läst i Johan Frids bok och mjukat upp lite med att rita av mig själv i spegeln.

Lars.

Det blir snart tydligt att förkortningar, överskärningar och mellanrumsformer är viktiga att förstå och öva. Vi sitter tillsammans en ganska lång stund innan min modell vill avsluta.

På min bild ser det ut som om Lars lutar sig framåt. Det gör han inte i verkligheten. Hans händer är inte färdiga. De skall ha en central plats och ta stort blickfång. Fötterna behöver bli större och knäna tydligare.
Jaaa, min teckning är inte klar men jag är ändå ganska nöjd.
Det var länge sedan jag tecknade av människor. Jag ser fram emot nästa modellsittning.

Att göra en pappskalle.

Idag gjorde jag en pappskalle. Då behövde jag tidningspapper, tom toalettrulle, maskeringstejp, tapetklister och silkespapper.

 

Det var lätt att knöla ihop pappret och forma till en boll med en liten hals som jag använde för att lättare kunna trä ner skallen i toarullen. Maskeringstejpen hjälpte mig att fästa huvudet och en bit äggkartong fick bli en näsa. Det blev ingen näsa, mer en näbb. Därför blev min skalle en fågel.

Jag blev väldigt nöjd med fågelns form på huvudet och näbb.

Det var enkelt och lätt att göra denna delen av huvudet. Äggkartong till näbb var lättare tyckte jag än att forma till en näsa av kartong. Som jag ser det är det svårare för mina ganska unga barn att klippa och tejpa en näsa. Äggkartongen var liksom redan färdig. 

Nu var det dags för silkespapper och tapetklister. Härlig känsla och att se färg och form växa fram. Det tröttnar jag aldrig på.

Jag gjorde flera lager med silkespapper. Det går inte att kladda för länge på ett ställe för då grusar sig gärna silkespappret. Hela figuren mjuknade och det blev svårare att arbeta med den efter en längre tid med vått tapetklister. Huvudet fick därför lite svårt att stå upp. Så en ide´ för stöd för skallen behövs. Kanske en sådan ställning som används för handdockor. 

Jag tycker att denna uppgift var jättekul och jag kommer absolut att använda den i barngrupp när tillfälle bjuds. 

Halva huvuden. Lera och pappersmask.

Tyvärr finns det inga bilder på inlägget. Det foton jag tog på process och produkt i Linköping är inte på mina arbeten. Därför vill jag inte lägga ut dem på bloggen.


Vi fick en bit lera som vi formade till ett huvud med valfritt uttryck. Jag tycker att det var en liten knölig uppgift. Var sitter näsan nu igen? Hur stora ögon har ett ansikte. Nödlösningen att skapa ett fantasiansikte plockades fram igen. Men efter lite knåpande tyckte jag att ansiktet fick duga.
Här skulle en bild passat fint.

När huvudet var klart och vi lagt plastfolio ovanpå. Var det dags att limma ihop tidningspapper och tapetklister efter huvudets form. Det skulle vara minst fem lager. Det är härligt att kladda med klistret. Jag valde ganska långa remsor och hade innan jag startade rivit upp mycket papper till lagom bitar. Formen på leraansiktet förvandlades med tidningsremsorna och blev slätare och mindre "djupt". Det var inte jobbigt att göra minst 5 lager papper så jag gjorde lite fler lager.
Sedan kom slutklämmen med silkespapper. Fint resultat med så lite medel.

Jag är väldigt nyfiken på hur mitt arbete ser ut nu när jag ser det igen i November. Undrar om vi skall måla våra lerhuvuden eller om de skall vara naturella. Kanske skröjbrännas?

"Under-bordet"-övning med uppföljning.

En klump lera till alla som vi gömmer under bordet. Utan att titta drar vi ut armar , ben och skapar en figur. Av figurerna vi skapat samlar vi en grupp och tillsammans hittar vi på en händelse.
Dessa skall målas med tapetlim och sedan med täckande vattenfärg-tempera.

Leran är mjuk och härlig. Det är roligt och kravlöst att inte titta när vi formar figurerna. Det blir lite mysigt fnitter och fantasin drar iväg. I mitt huvud har jag en ide´om vad min lerklump skall bli. Jag upplever att jag vet vad jag formar och hur min produkt ser ut.
Resultatet som visar sig är något annorlunda. Nya glada skratt och prat om varandras figurer.

Fyra björnar i grupp.

Det var roligt och skrattigt att hitta på en händelse till våra figurer. Vi fick ändra lite på originalen för att bättre passa in i berättelsen. Jag tycker att vi gjorde en fin liten grupp och en trevlig berättelse om björnarna.

När vi träffas i Linköping i november tror jag att vi målar våra björnar med tapetlim och täckande vattenfärg. Det ser jag fram emot för då kan jag lära mig en ny teknik att använda lera utan att skröjbränna.

                                            

Inlevelseanalys av nyhetsbild.

Det är dag och det kommer ett lätt regn. Kläderna blir bara lite fuktiga och det känns nästan onödigt att använda paraply. Vi är på ett ställe med gatsten och tvåvåningshus. Det är en trevlig plats som är ren och välstädad. Husen verkar nya. Jag tycker att det är tidig höst. Trädet har fortfarande löv men de är inte många. Det känns som en lugn och varm dag trots att det regnar.
Jag möter en grupp med människor i övre medelåldern som vill komma fram på trottoaren. Flera använder vitkäpp så jag förstår att de är synskadade. De går tätt ihop och ser ner mot gatan. Flera går två och två tillsammans. Jag tror att de är på väg någonstans allihop. Kanske för att äta lunch. Den kvinnan som saknar käpp verkar yngre än de andra och rör sig målmedvetet. Jag tror att hon är mest hungrig.

Skapa skålar med lera.

Barnen har längtat och idag var det dags att göra lera. Vår klass är 27st. barn som är 6-8 år gamla. De barn som är 7-8 år har arbetat med lera i bildundervisningen 2-4 ggr. Så deras förkunskaper har jag god kännedom om. Årets nybörjare vet jag inte ännu vad de kan.
Idag skulle barnens uppgift vara att göra en skål med ringmetoden och visa att de kan använda slickers.

Att fästa med slickers är viktigt.

Jag började lektionen med att visa tekniken ringmetod noggrant. Visade hur man fäster lersträngar med slickers. Mina strängar var tjocka och jag visade med tydliga rörelser hur man skall fästa med verktyget efter att ha klistrat med slickers.

Metodiskt arbetade jag upp formen och avslutade med lite ideér för de barnen som vill dekorera sin skål.

Jag är inte rädd för att barnen skall göra samma som mig. Barnen gör likadant men ändå på sitt sätt och i sin komposition. Däremot sparar jag inte mitt arbete så barnen har bara sitt minne kvar att härma ifrån.

                                                                                                                                                                                                                                                               

                                                                                                                                                                         

     
                                     

Här kan ni se mitt förslag på dekoration.                                                                            







                                                                                                                                                                                                                        


Barnen startade med att göra en botten. Ovanpå den fästa lersträngar med slickers och verktyg.

Här syns de fina lersträngarna och arbetet med att fästa.

Min genomgång av tekniken blev bra och de flesta barn hade förstått grunderna. Min erfarenhet med att arbeta med lera i barngrupp är att ovana barn gärna plottrar i leran. Så var det idag också. Jag ser det som en osäkerhet med materialet men jag vet att det försvinner efter hand.

Hmm, tunna strängar och mycket vatten. Hoppas att den inte rasar.

Det är svårt att behålla formen på skålen. Den liksom växer.

Flera av de yngsta barnen visade att de hade goda kunskaper om att arbeta med lera. Men som alltid är det barn i gruppen som drabbas av skaparekramp. Ofta är det samma barn och därför är jag och min kollega noggranna med att sitta ner vid dessa barn en stund så att de får hjälp att komma igång. Vi har ett långt samarbete i arbetslaget vilket gör att det fungerar enkelt.
Min uppfattning är att lektionen blev bra och att barnen lämnade sina produkter med en känsla av att vara nöjda och förväntans fulla till nästa steg i processen.  

De skålarna som bilderna visar nu kommer jag att särskilt följa genom processen torkning, bränning i ugn och färgläggning.

Det saknas slickers emellan strängarna. Kommer den att hålla?

På denna skålen finns många små detaljer.Sitter de kvar hela processen?

Vacker skål med många utsmyckningar. Kolla rosen.

En fin mugg med ett vackert öra som jag hoppas håller.

Skålen är nätt och liten med vackra rosor som dekoration.

Mina planer för nästa lektion med lera är att titta på våra brända skålar och kolla om allt är helt. Se om någon minns vad ringmetod är och vad man använder slickers till. Barnen skall få måla sina skålar och vi använder Readycrom.